159 Nytt hopp!

I början av sommaren när jag behövde byta behandling igen efter bara 5 månader kändes det lite hopplöst, ärligt talat. Det kändes jobbigt att avverka behandling efter behandling för att de inte fungerade. Jag förstod ganska snart att även den behandling som jag nyligen fått inte heller fungerade då jag fick mycket besvär med ascites/bukvätska. Under sommaren fick jag vid 3 tillfällen, med bara några veckors mellanrum, en dränslang insatt innan jag tillslut fick en permanent slang inopererad. Det som är bra med den är att det tappas ut vätska med jämna mellanrum så det slipper bli så stora mängder som ger smärta och obehag. Jag har också varit illamående och kräkts en hel del, haft infektioner som har krävt intravenöst antibiotika och vätskedropp.

I augusti var det dags igen för en ny dt-röntgen som visade vad jag befarade, att behandlingen inte fungerade, den heller, så efter bara 3 månader stod jag inför att behöva byta igen… Metastaserna på både bukhinnan och i levern växte. Jag hade tidigare lämnat blodprover som visade att metastaserna är hormonkänsliga, så nu ville min onkolog prova en antihormonell behandling, istället för cellgifter. Några dagar efter att vi varit hos onkologen som gett information om den tilltänkta behandlingen, ringde hon mig och berättade att de precis hade fått ett glädjande besked att en helt ny sorts behandling blivit godkänd i Sverige. Den har forskats fram på KI i Solna och använts i Europa en tid med gott resultat. Nu ville min onkolog att jag skulle börja med den. Jag blir därmed den första patienten på KS att använda den! Det är också en antihormonell behandling med tabletter som heter Truqap och som tas i 4 dagar och sedan 3 dagars uppehåll och så rullar det på. Jag får även injektioner, Fulvestrant, 1 g/månad. Det känns väldigt skönt att slippa cellgifter, som jag har gått på i 2 årstid. Det känns också som att jag har fått nytt hopp. Nya sorters cancerbehandlingar forskas fram, och just denna som nyligen blivit godkänd och subventionerad, passar mig dessutom! En av biverkningarna är att få högt blodsocker, alltså som att få diabetes. Så nu gäller det att ha ett jämt intag över dagen med mat och nyttiga mellanmål för att hålla blodsockret nere.

Trots att den här sommaren har varit jobbig och kämpig på olika sätt har det funnits glada och trevliga höjdpunkter som har förgyllt tillvaron. Min man och jag har varit iväg på små utflykter med olika konserter, dels på Gullbrannafestivalen i Halmstad några dagar då vi bl a lyssnade på våra favoriter från vår ungdom, det kristna, amerikanska rockbandet PETRA. Det var nostalgiskt och härligt! och dels har vi varit i Örebro och lyssnat på vår nutida favorit sångerska, en av USA´s största lovsångsledare CeCe Winans. Det var verkligen så bra och som balsam för själen mitt i allt vi går igenom.

Min syster och delar av hennes familj har också varit här och hälsat på över sommaren, vilket har varit underbart, att få umgås och även stötta varandra när livet farit fram hårt mot oss. Även fast livet inte alltid blir som vi har tänkt, har vi verkligen sett att Gud är med i detaljerna i våra liv, och att när det är som mörkast, spirar det ändå av hopp.

Lämna en kommentar