160 En tur till Gotland

Jag har nu använt pågående behandling (med Truqap och Fulvestrant) i 4 veckor och tycker att det fungerar bra. Trött och lite illamående emellanåt, men det var jag även innan, så det är jag van vid. Mina blodsockervärden ligger bra och övriga värden är stabila, förutom att man sett att jag har d-vitaminbrist så nu får jag tillskott av d-vitamin. Jag fortsätter att tappas på bukvätska av ASIH som nu kommer 2 dagar i veckan istället för i början varje dag och sedan varannan dag. Så vätskan minskar något vilket är positivt. Nästa dt-röntgen är planerad i november och inte förrän då vet vi om behandlingen hjälper mot metastaserna.

Oro, ovisshet och dystra tankar poppar upp ibland, vilket är en del av mitt liv och min situation men då ser jag till att fylla på den andra vågskålen, minns ni? En gammaldags våg med två vågskålar. Om den ena är fylld med oro och bekymmer, behöver man fylla den andra med tacksamhet över det goda och fina i livet och även med trevliga upplevelser och roliga saker att se fram emot, för en bra balans i tillvaron.

Något som jag är tacksam över är att jag och mannen i mitt liv precis har firat 35-årig bröllopsdag! Det är stort och jag är så stolt över oss! Vi var så unga, och ja, kanske något naiva, men ändå så säkra och trygga i vårt beslut. Vi har definitivt haft våra svackor men vi har båda haft inställningen att vårt äktenskap grundar sig på ett val att hålla ihop och att göra vad vi kan för att växa närmare -inte ifrån varandra. Och vår kärlek har vuxit sig starkare och fördjupats genom de motgångar som livet fört med sig.

Vi firade bröllopsdagen med en liten tur till Visby, Gotland 3 dagar och 2 nätter på hotell. Vi gick omkring i Visbys mysiga innerstad, tittade i mäktiga kyrkoruiner, promenerade längs med stranden och ringmuren och i botaniska trädgården och genom Almedalens park. Vi åt gott på restauranger och caféer och tog färjan över till vackra Fårö där vi bl a såg de imponerande raukarna -dessa stora stenformationer som står orubbliga, stolta och starka efter tidens stormar och olika klimatförhållanden som format och gjort dem till det de är idag. Lite som med vårt äktenskap tänker jag! Tillsammans har vi uthärdat stormar och formats och slipats till dem vi är idag. Det var en solig och jättefin resa som jag kommer att bära med mig in i höstmörkret.

Lämna en kommentar