Sedan 2 veckor tillbaka har jag mått väldigt illa (mer än vanligt) och har haft svårt att äta och behålla det lilla jag fått i mig. Olika mediciner mot illamående, både tabletter och intravenöst har provats men inte hjälpt. För att motverka uttorkning har jag fått ett flertal vätskedropp och jag har varit/är väldigt trött och matt. Det är verkligen jobbigt och dränerande att må illa så ihållande. Jag har fått pausa min behandling (med Truqap) för att se om det är den som orsakar illamåendet, i så fall kan dosen justeras till en lägre dos, om inte, ska jag utredas med hjälp av en gastroskopiundersökning i svalg och mage för att se om det finns någon orsak där för illamående och kräkningar.
Jag känner mig trygg och väl omhändertagen med min hemsjukvård (ASIH) och med Bröstcentrum på KS där onkolog och kontaktsjuksköterska noga följer mitt mående. Men, det är klart att jag hellre skulle vilja vara utan de kontakterna, få vara frisk och få må bra. Ibland ”dippar” jag och ser mörkt på min tillvaro, tänker ”är det så här det ska vara nu?” och då har jag svårt att se framåt.
En dag förra veckan när jag hade det som kämpigast, var det en vän som ringde och en annan vän som skickade ett album på Spotify med uppmuntrande sånger. Jag upphör aldrig att förundras över Guds godhet och sätt att ge uppmuntran genom andra människor i rätt tid. Vännen som ringde påminde mig om att lyfta blicken. Det är så lätt att fastna i våra begränsade tankar. Hon gav mig ett bibelord från Mika 7:7-8
”Men jag vill se upp till Herren och vänta hjälp från Honom. Jag väntar att Gud ska rädda mig, att Han ska höra mitt rop. Gläds inte över mig mina fiender, för även om jag faller ska jag resa mig igen! När jag sitter i mörkret ska Herren själv vara mitt ljus”
Som troende är jag inte förskonad från mörker och bekymmer, det talar Bibeln ofta om och ger exempel på, men det är tydligt att när jag är där, i min svaghet och kämpar, då är Gud min hjälp och mitt ljus. Utifrån det här bibelordet skapade jag en sida i min kreativa bibel. Det blev som att mörkret skingrades, som att andas nytt syre igen och få släppa taget om det jobbiga.
Jag hoppas att jag kan ge den uppmuntran vidare till dig, som jag fick, att lyfta blicken, se uppåt! På Guds obegränsade möjligheter och ljus mitt i mörkret.
