112 Återhämtning på agendan

Nu var det ett tag sen jag skrev. Jag har inte riktigt orkat. Det har varit ”lite för mycket” ett tag, både på jobbet och privat och det i kombination med att jag har bytt cancerbehandling till en ny sorts medicin -har gjort att jag varit extra trött och matt både fysiskt och psykiskt. Utöver det har jag haft en hudinflammation i ansiktet och på kort tid haft två förkylningsinfektioner. Jag har haft plötsliga blodtrycksfall och varit nära att svimma och jag har låga blodvärden. Min läkare är dock inte särskilt bekymrad utan menar att det är vad man kan förvänta sig med min pågående behandling. Kroppen vänjer sig ofta vid ett lägre hb och han tycker att mina värden för övrigt ser bra ut. När jag beskrev min trötthet och orkeslöshet och att jag funderat över om jag klarar att arbeta 50 % sa han att det är helt och hållet upp till mig själv. Han sa även att han trodde att jag skulle må gott av en ordentlig återhämtningsperiod och vara lite långledig, förslagsvis över sommaren.

Jag ska ju åka till USA om ett par veckor och det ska bli så fantastiskt roligt och välbehövligt med lite ledighet, men det blir ingen ”stilla retreat” utan med en långresa som ger jetlag och med många småbarn (syrran och jag har tillsammans 7 barnbarn under 4,5 år) så kommer det att bli intensivt!!

Efter min USA-resa har jag tänkt att jag ska ta ställning till om jag ska gå ner i arbetstid eller inte. Jag vill helst inte det men samtidigt behöver jag tänka på min hälsa i första hand. Att min behandling sliter på kroppen (och knoppen) blir alltmer tydligt och det i kombination med ett arbete som också sliter, framförallt mentalt, gör att jag funderar över vad som är det bästa.

Den där ständiga balansgången… att se till att hålla sig på en lagom nivå så att det inte tippar över och blir en onödig belastning… Då är det kanske ett bra alternativ till att gå ner i arbetstid -att ta en ordentlig tid för återhämtning över sommaren. Det är kanske det jag ska satsa på. Jag behöver vara extra snäll mot mig själv. Min läkare och jag kom överens om att i maj göra en bra planering för sommaren.

Detta med återhämtning är något som är mycket aktuellt nu på min arbetsplats. Vi ingår i ett projekt detta år som innebär tid för återhämtning under arbetstid, s k strukturerad återhämtning. Vi ska planera in tid i vår kalender för sådant som vi mår bra av. Jag som arbetar 50 % har 2,5 tim/v för t ex promenad, simning, massage eller en stund ute i naturen. Till detta ingår även enskilda och regelbundna samtal med en hälsocoach som hjälper en att sätta rimliga mål och följa upp dessa. Jag ser det som en stor förmån och är tacksam att vår tuffa arbetssituation tas på allvar och att man från ledningen vill satsa på oss för att behålla oss.

Förutom att träna eller vara i naturen så är ju kreativitet bra för vår återhämtning. Som ni vet ägnar jag mig en del åt Biblejournaling/kreativ bibelläsning och för mig är det ett fantastiskt sätt att slappna av genom att skapa och vara i stillhet med Guds ord som ger mig tröst, uppmuntran, styrka och vägledning. Sist skapade jag en sida från 1 Kor. 13 om ”Kärlekens lov” efter inspiration av att nyligen ha firat mina föräldrars Diamantbröllop – 60-åriga Bröllopsdag! Det är stort och väl värt att fira. De är ett levande bevis på att kärleken ”bär allt, tror allt, hoppas allt och uthärdar allt” (I Kor. 13:7) och att när vi vårdar kärleken så håller den inte bara utan den fördjupas och stärks.

Jag är tacksam över att få ha sådana fina förebilder i livet. Inte bara gällande deras kärlek och trohet till varandra utan även till Gud, som de i tidiga år valde att följa och tjäna och har gjort så sedan dess. De har levt ett otroligt spännande liv i två olika världsdelar och det har i perioder varit både svårt och utmanande. De har varit beroende av Guds hjälp och ledning och de har gång på gång fått erfara hans omsorg och trofasthet. Jag tror att det är det som har format mig och min inställning till livets mörka passager genom dalgångar, törnsnår och stormar -att inte misströsta och nedslås av omständigheterna utan ha blicken fäst på Jesus som styrker och bär genom allt.

Jag tror att Gud har skapat oss med ett förstånd – och ett ansvar att lyssna på kroppens signaler, att vara rädda om oss och ge tid för vila och återhämtning -så att vi blir mer motståndskraftiga när stormarna yr. Det är vad jag behöver och tänker satsa på, både i vardagen med små korta stunder av må-bra-stärkande-aktiviteter och att ge mig själv möjlighet till en längre tids återhämtningsperiod över sommaren. Däremellan ska jag få vara i USA och njuta av långa fikastunder med min syster, mysiga utflykter och mycket bebisgos! OCH få möta våren efter en lång, kall och mörk vinter som nu på slutet har känts extra grå och tung. Som jag längtar!

106 Guds alltid närvarande styrka

Idag blir det ett lite kortare inlägg, ett inlägg som jag ”plankar” rakt av från min andaktsbok av Sarah Young ”Jesus varje dag – Upplev glädjen i Hans närhet”. Jag läste dagens text och kände att det passar så bra in på det jag skrev sist om att vara stark i Guds närhet. Jag blev uppmuntrad av denna text och hoppas att du också får bli det!

”Jag, Herren är din styrka. De dagar då du känner dig stark talar den här sanningen kanske inte så kraftfullt till dig. Men den är en livlina, full av uppmuntran och hopp och den finns alltid tillgänglig för dig. Så fort du känner dig svag kan din brist på styrka hjälpa dig att vända dig till mig och gripa tag i denna pålitliga livlina. Du kan när som helst ropa till mig: ”Herre, rädda mig!” Låt min nåd bli din tröst. När det känns som om du håller på att sjunka i dina svårigheter är det oerhört viktigt att du håller fast i något som inte kommer att svika dig, något som du litar på av hela ditt hjärta. Min mäktiga närvaro inte bara styrker dig, den håller dig nära mig och släpper inte taget om dig. Jag har ett stadigt grepp om dig, min älskade. Eftersom jag alltid är nära behöver du inte vara rädd för svagheten. Faktum är att min kraft fullkomnas i din svaghet; de kompletterar varandra perfekt. Så tacka mig för dina svagheter – och lita på min alltid närvarande styrka.”

Nu ska jag gå och fylla en stor kalkon med olika godsaker och få in den i ugnen. Idag samlas vi hela familjen för att fira Thanksgiving, som ni vet vid det här laget, är en viktig och fin tradition för oss sedan flera år tillbaka. Nästa inlägg kommer att handla just om tacksamhet. Jaa tänk att vi till och med kan tacka Gud för våra svagheter…

105 Var Chazaq -stark & modig

När jag var på den kreativa retreaten var temat för helgen Jesu ord ”Jag är med er alla dagar” (Matt. 28:20). I bibeln finns inget löfte om ett problemfritt liv utan sorg och smärta, utan tristess och besvikelse. Men, det finns löfte om att Gud är med oss alla dagar, dvs ALLTID.

I Jos. 1:9 står det ”Var stark och frimodig/modig… Var inte rädd eller förfärad för Herren din Gud är med dig…” I somras hörde jag en predikan utifrån Jos. kap1 och det hebreiska ordet för stark (och modig) är Chazaq. Det har fastnat hos mig och jag intalar mig själv ibland att ”jag är chazaq” och det blev en bibelsida om detta som jag skapade under retreaten; Chazaq -be strong and courageous. God is with you always.

Med en allvarlig och kronisk cancersjukdom känner jag mig oftast allt annat än stark och modig. Men med vissheten om att jag inte går ensam utan att Gud alltid är med mig, får jag styrka och mod.

Det här fick mig att tänka på ett tillfälle när min äldsta son var 4 år. Han hade alltid sitt lilla svärd i skumgummi med sig och kände sig då stark och modig. (Vi vuxna skulle ibland behöva vara lite som en 4-åring!) En dag när vi kom hem från jobb och dagmamma hörde vi ett konstigt ljud från köket och barnen såg att jag stelnande till och blev rädd. Då steg min 4-åring fram och ställde sig framför mig med svärdet i högsta hugg och sa ”Var inte orolig mamma, jag ska skydda dig!” Det visade sig att det var en fågel som hade kommit in och flög runt, desperat för att hitta ut.

Min 4-åring var chazaq -han kände sig stark och modig med sitt svärd. I Efesierbrevet kap 6 står det att vi kan ikläda oss Guds vapenrustning som skydd mot det onda, där svärdet symboliserar Guds ord.

I Josua kapitel 1 säger Gud vidare ”Jag ska inte lämna dig eller överge dig”. Guds närvaro i mitt liv beror inte på mig, om jag är ”lyckad”, har en stark tro eller alltid tar tid för Gud i bön och bibelläsning. Gud är inte mer eller mindre med mig. HAN ÄR ALLTID MED MIG. Han överger mig inte om jag misslyckas eller tvivlar eller vänder mig bort från honom. Jag kan ha sådana perioder i mitt liv då jag känner mig långt från Gud men det betyder inte att Gud har lämnat mig eller inte bryr sig om mig. Han står kvar! som den fasta klippan, trygg och beständig oavsett väderlek.

Vi kan välja, att ha Gud som någon som vi vet finns där utan att ha någon direktkontakt med. Eller så kan vi välja att interagera och kommunicera med Gud i vår vardag och dela vårt liv och inre med, i både med- och motgång. Att leva i Guds närvaro på det viset blir mer påtagligt och framför allt mer spännande och roligt. Vad jag försöker säga är att Gud är alltid med oss, men det är upp till oss hur vår relation ser ut. Gud tränger sig inte på eller propsar på vår uppmärksamhet.

I Jak. 4:8 står det ”Närma er Gud så skall han närma sig er”. Vi behöver ta initiativ till en djupare och mer innerlig närhet till Gud. När vi inser vårt behov av Guds närhet och hungrar efter hans ord för att bli mätta/tillfredsställda då ger Gud av sitt överflödande liv. Då blir Gud någon som inte ”bara är med oss” utan som mättar oss med sitt goda, som hjälper oss i detaljerna i vår vardag, som skyddar oss och får oss att känna oss starka och modiga.

100 En Tackpsalm

Jag har nu kommit till det 100:ade blogginlägget! När jag började för 5 år sen hade jag ingen aning om hur länge det skulle pågå. Jag ville dela med mig av mina erfarenheter av att ha drabbats av bröstcancer 2 gånger inom 4 år. När jag den andra gången fick besked om ny cancer, vet jag att jag beskrev det som att ha rest sig och repat sig något från en boxningsmatch, för att då bli nedknockad igen…

Jag har även efter det gått igenom många svåra saker, min älskade systers död till exempel. Det är nu exakt 2 år sen hon lämnades oss för en bättre värld ❤ och för ganska så precis 1 år sen fick jag diagnosen MBC metastaserad bröstcancer med tumör på äggstocken och ett band av små metastaser på bukhinnan. Bloggen har därmed fått fortgå och nu har jag alltså nått 100 inlägg.

Och med det vill jag dela Ps. 100 från en speciell bibelöversättning som heter ”The Message”, som tar sitt avstamp i den hebreiska ursprungstexten och landar rakt in i vår tid. Det är en tackpsalm och det kan tyckas märkligt att jag väljer en sån psalm med tanke på allt jag gått igenom. Men det jag har försökt och velat förmedla i min blogg är den glädje och tacksamhet jag känner över LIVET -allt det goda och härliga, allt ifrån att leva ”här och nu” och upptäcka och förundras över det lilla och fina i tillvaron, till att ha drömmar och mål och se framåt. Och det jag framförallt har velat förmedla och beskriva, är hur min Gudstro bär mig genom allt. Gud är mitt säkra fäste när stormarna yr och i Hans närhet hämtar jag styrka, glädje och frid. Det svåra och jobbiga försvinner inte men det får inte lika stort utrymme i mina tankar. ”Han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro… och… i dödskuggans dal är han med mig” (Ps. 23) Men nu till Ps. 100 och min hyllning till Gud för hans omsorg och trofasthet hela denna tid.

”Upp och hoppa! Applåder för GUD! Gläd honom med ditt skratt, sjung dig in i hans närhet.
Det ska du veta; GUD är Gud och Gud GUD. Han skapade oss, inte vi honom. Vi är hans folk, hans välskötta fårahjord. Stig på. Lösenordet är ”Tack!”. Känn er som hemma, lovorda honom, tacka honom, tillbe honom. För GUD är skönheten själv, han är kärleken som ger allt, han är trogen för eviga tider.”