115 Livskraft

Förra helgen var jag på något så spännande, annorlunda och inspirerande som en kurs i existentiellt skrivande. Vi fick många olika skrivövningar utifrån olika metoder; flödesskrivning på tid och mosaikskrivning, för att bara nämna några. Skrivande utifrån givna ramar men också fritt skrivande med inspiration hämtat direkt från naturen. Vi fick gå ut i de vackra omgivningarna vid havet i skärgården och samla detaljer/inspiration för att sedan skriva. Efteråt delade vi tankar och reflekterade över vad som väckts inom oss, hur vårt skrivande kan formas av våra upplevelser och erfarenheter och hur skrivande kan ha en läkande effekt.

Jag tänkte dela en text som jag skrev vid en s k flödesskrivning på 10 minuter. Vi fick en given början ”Om jag vore ett träd…” Sen skulle vi skriva i ett flöde utan uppehåll och utan att tänka efter, bara skriva det som kom till oss under 10 minuter. Detta blev mitt resultat;

Om jag vore ett träd skulle jag glädjas över när människor beundrade mina vackra blommor om våren och åt av min goda frukt på hösten. På sommaren skulle jag njuta av min grönska som gav skugga och rekreation till den som ville stanna upp en stund. Jag skulle bli ett med vinden och vaja mina grenar, sträcka mig mot solens värmande strålar och välkomna regnets svalka, för jag vet att det är både sol och regn som ger mig liv och mognad. Genom alla årstider skulle jag stå stadigt med mina rötter långt ner i markens djup. Mina årsringar skulle vittna om tidens gång, om stabilitet och förutsägbarhet. På vintern skulle jag se avskalad och lite trist ut, vindpinad och märkt av köld. Inte mycket att beundra eller att tillföra, men det skulle ändå vara jag. Jag vet att vila och återhämtning är en förutsättning för livskraft för att år efter år orka slå ut i full blom och ge frukt. Jag bär mina rötter, min stam och min krona med stolthet och älskar det sköra likväl som det sköna, allt samspelar och ger liv till den jag är.

Min reflektion; tänk att en beskrivning av ett träd kan innehålla livsvisdom – att tid för återhämtning leder till livskraft, och ha sådana likheter med oss människor – att vara märkt av tidens/livets gång, stå stadigt trots alla utmaningar, vara både vacker och trist men kunna vara stolt över att vara jag. Det var otroligt givande dagar som gav mersmak.

Kan du liksom jag känna dig vissen och grå som ett vinterträd ibland? Då vill jag säga till dig; lugn! det är okej, du behöver stå ut med både sol och regn och ge tid för vila -så att du kan slå ut i full blom och vara den du är tänkt att vara. Du har så mycket att ge, men du behöver också tillåta dig att ta emot och uppfyllas av sådant som ger dig livskraft.