93 Ny kraft och vingar som örnen

Att bo mitt i ett naturreservat med både skog och hav inpå husknuten är helt fantastiskt! När jag var liten växte jag upp vid Atlanten på Afrikas västkust och vi badade ofta i det salta och härliga vattnet med vit sandstrand och kokospalmer omkring. Det är förstås stor skillnad på hur vi bor nu, vid en vik in i viken av Östersjön. Men ändå, det är något speciellt med vatten som ger sådan lugn och ro. Jag tänker ofta på Ps. 23 i bibeln ”Han (den gode herden/Jesus) för mig till vatten där jag finner ro…”

När jag växte upp i Afrika var kontrasterna stora mellan det afrikanska klimatet och naturen i Liberia och det nordiska klimatet och naturen i Sverige. Men jag kände mig alltid hemma på båda ställena. När vi var i Sverige och hälsade på, var vi ofta i Småland, i den lilla byn intill skogen, där min pappa är född och uppvuxen. Det har alltid varit ett av mina favoritställen på jorden, som gav mig min kärlek och uppskattning till skogen. Nu har jag alltså det bästa av två världar (skog och hav, om än inte det afrikanska klimatet!) och just i en tid då jag behöver det som bäst för att få känna lugn och ro. Är så tacksam.

När vi flyttade hit i november (2022) var det mörkt, kalt, grått och kallt. Det är så underbart att se och följa årstiden på ett nytt ställe, se hur allting väcks till liv, det finns något för alla sinnen; form, färg, doft, ljus och ljud. Att vakna riktigt tidigt på morgonen och se soluppgången vid vattnet är helt magiskt! Jag älskar att det är just soluppgången vi ser. Det finns något så hoppfullt över en soluppgång – löftet om en helt ny dag! Jag älskar att ströva omkring bland alla vitsippor i skogen och följa stigen ner mot vattnet, sätta mig på en mossbeklädd sten och titta ut över vattnet och se hur vassen vajar i vinden. Det är som att tankarna stillas och jag bara är i nuet.

Vi har också ett fantastiskt fågelliv här, ja djurliv överhuvudtaget. Förutom rådjur och älg, har vi herr Bäver, som ena sonen såg häromkvällen när han var nere och fiskade. Herr Bäver ser vi mycket spår av i form av avbitna träd och vi hoppas att han ska knapra på de träd som skulle ge oss bättre utsikt! Så har vi familjen Svan och familjen Havsörn (bland många andra fågelarter).

Vilka magnifika uppvisningar örnen gör och vi sitter på första parkett i vårt vardagsrum och ser ut genom fönstret, som går från golv till tak. Det är herr och fru Havsörn som har sitt bo i en talltopp nere vid vattnet. De är så vackra och majestätiska när de svävar uppe i luften och så plötsligt störtdyker de ner mot vattnet och fångar fisk. Örnen är Sveriges största rovfågel som kan bli upp till 2,5 m mellan vingspetsarna och kroppen kan bli 1 m lång. De kallas för ”himlens härskare” och symboliserar styrka, mod och frihet.

I Jes. 40:29-31 står det så här (Levande Bibeln)

”Han (Gud) ger ny kraft åt de trötta och ny styrka åt de svaga. Till och med unga människor kan bli uttröttade och unga män ge upp. Men de som väntar på Herren ska få ny kraft. De ska få nya vingfjädrar som örnarna. De ska kunna springa utan att bli trötta och de ska inte ge upp under vägen”.

Just nu är jag inne i min ”trötta period”, i skarven mellan sista veckan (av 3) för medicinering och uppehållsvecka. Den här veckan har jag också varit förkyld och ändå jobbat fler timmar än jag ska. Dessutom fick jag mina injektioner i veckan (som jag får var 4:e vecka). Det är en trögflytande vätska som ges i vardera skinka och det tar ca 2 minuter per spruta (till skillnad mot vanlig spruta som tar några sekunder). Biverkan av dessa ger också trötthet och svaghet. Så status just nu är att jag är trött och matt.

Jag lyfter blicken mot himlen och ser hur örnen svävar fram och påminns om att Gud ger kraft åt den trötte och styrka åt den svage och dessutom nya vingar som örnen för att med lätthet kunna färdas framåt. Märk väl att det står ny kraft och ny styrka. Det är ingen förbrukad kraft alltså, utan ny kraft och styrka för precis den här dagen. Idag behöver jag ingen kraft till imorgon, för imorgon får jag ju ny påfyllning. Idag får jag lyfta och sväva med full styrka, med mod och med frihet från oro och bekymmer.

Örnar flyger utan ansträngning. De vilar med sina vingar på vinden. De flyger inte på egen kraft utan på vindens kraft. Vinden är en bild för Guds Ande. Vi ska inte heller ”flyga” /slita i egen kraft utan vi får flyga som örnen och vila på vindens kraft, Andens kraft.