84 Fantastiskt möte med människor och Gud (del 1)

Låt mig få berätta om förra helgen som var oväntat bra och innehållsrik och som jag ännu inte riktigt har hunnit smälta. Jag och min man och mina föräldrar var bjudna till ett par goda vänner i vår församling. Kvinnan hade i sin ungdom varit i Liberia, det lilla landet i Västafrika där jag föddes och mina föräldrar arbetade som missionärer. Hon var där efter att vi hade lämnat landet. Många år senare kom våra vägar att korsas och vi är goda vänner som har Liberia gemensamt i våra hjärtan. Hon lärde känna ett par i Foya där hon var, den lilla byn som gränsar till djungeln, där jag föddes. Detta par, som då var i tonåren, kom väl ihåg oss som familj. Mannens pappa var pastor och ledare i församlingen i den lilla byn och min pappa kände honom väl. Paret som nu var i Sverige, var inbjudna till en internationell pastorskonferens i Stockholm, och besökte nu våra vänner. Min man och jag tyckte att det var trevligt att få möjlighet att träffa dem men hade inga större förväntningar (det är 40 år sen jag var i Liberia och jag hade inga minnen av just dessa människor). Men WOW säger jag bara! Vilket möte det blev, vilken ögonblicklig och hjärtlig kontakt vi fick. Det var som om vi hade känt varandra hela livet. Det var en påtaglig värme och kärlek oss emellan. De blev extra glada när de hörde (och såg på mitt körkort) att jag heter Finda (som betyder ”tredje flickan” på deras stamspråk). Vi kände stor samhörighet.

De talade med sådan värme och respekt om mina föräldrars arbete och vad det har fått betyda för flera generationer och även världen över. Mina föräldrar fick vara med och lägga grunden för Guds församling i huvudstaden Monrovia och sedan dess har bygget fortsatt och bestått trots många års inbördeskrig. Som jag skrivit tidigare i bloggen, har min mamma skrivit en bok om sitt liv, med fokus på åren i Liberia. Där berättar hon om en profetia (en gudomlig förutsägelse om vad som ska ske) som mina föräldrar fick vid ett tillfälle i början av deras arbete när det ännu bara var en handfull medlemmar i församlingen. ”Från Philadelphia church i Monrovia ska budskapet om Jesus spridas och nå olika länder”. Många ungdomar, som kommit till Monrovia för att studera på universitet, kom till tro och församlingen växte mycket de första åren. På grund av inbördeskriget flera år senare, flydde många och bosatte sig på olika håll. Flera av de ungdomar som kommit till tro blev pastorer och startade församlingar. Vi ser att detta verkligen gick i uppfyllelse! Nu upplever liberianare sig manade att återvända för att nå en ny växande generation i sitt hemland.

Min pappa fyllde nyligen 88 år och fick nu, 40 år senare motta en enorm respons på det arbete han utförde och en bekräftelse på att den enda sanna, bergfasta grunden att bygga församling – och sitt liv- på är JESUS, en grund som håller över alla tider och genom alla omständigheter.