För en liten tid sen när jag satt med min bibel, läste jag Ps.92 och en mening fastnade hos mig som jag nu går och stavar på varje dag, v.11 ”Jag är överöst med frisk olja” (sv. Folkbibeln). Det låter härligt, men vad är dess egentliga betydelse? Så jag gjorde en liten studie om denna Psalm och specifikt v. 11 (v.10 i engelska biblar). I Levande Bibeln står det om samma vers ”Du har gjort mig glad och gett mig nytt mod”

Olja i bibeln symboliserar många olika saker, bl a glädje, kraft, mod, beskydd och läkedom, men framförallt den Helige Andes närvaro. Den Helige Anden är även kallad ”Hjälparen” som ger hjälp, vägledning, tröst, frid, glädje… allt detta är jag alltså överöst av! Alltid, oavsett hur jag känner eller mår -så har jag ständig tillgång till detta. Inte bara lite stänk, utan helt överöst och insmord med! Ps. 23:5 säger ”Du smörjer mitt huvud med olja och min bägare (själ) flödar över”. Här betyder det Guds överflödande välsignelser, omsorg och beskydd.

Att vara överöst med frisk (färsk/nypressad, finaste) olja innebär att vara rikligen välsignad med livsglädje och livskraft, att ha ständig tillgång till beskydd, läkedom och nytt mod. Det innebär att vara utrustad med Gudomlig styrka för att möta motgång och kunna navigera genom livets utmaningar OCH att kunna blomstra oavsett svårigheter.

Vilken fin innebörd av denna Psalm! Här innebär att blomstra inte att nå framgång, att lyckas, prestera och komma vidare, utan ett tillstånd av välbefinnande och att uppleva mening oavsett sjukdom och svåra omständigheter, av att känna glädje och nöjdhet ”där jag är”. Att blomstra är en process som kräver tålamod och en vilja att lära och anpassa sig, vilket leder till ett mer tillfredsställt liv -trots utmaningar. Här ser jag en ökenblomma framför mig som anpassar sig till sin miljö och trots det torra och karga så står den i full blom. Den kan göra det för att den har tillgång till vatten genom sina tjocka blad som lagrar vatten. Vi kan också göra det genom att ta emot och leva i det som vi har tillgång till. Låt dig överösas med frisk olja!

Låt mig också få dela en del av en sångtext, som också fastnade hos mig vid samma tillfälle som jag läste Ps. 92. En sång av Cece Winans ”I´ve got joy” -om att vara överöst med glädje!

”I´ve got joy in the struggle. I´ve got peace in the storm. I´ve got strenght in the battle. I don´t fear anymore. I´m a child of heaven and my hope is secure. I´ve got joy ´cause I´ve got Jesus!
…Joy like a river running through my soul. Joy all around me everywhere I go. Even in the desert, still it overflows! Oh I´ve got Jesus – so I´ve got joy”

När jag var på Solö häromsistens satt jag och skrev. Jag tänkte att jag skulle vilja börja skriva dikter men tänkte att det är något som jag inte kan. Men, inspirerad av skrivarkursen som jag var på i maj, och av den skrivbok som jag hade med mig, där det står ”Make it happen” på framsidan, satte jag pennan mot pappret och började skriva. Inte vet jag om man kan kalla det för dikter, men här kommer i alla fall något av det som jag skrev;

Jag vill att mitt liv ska vara fyllt av tro -tro på Guds stora mirakler, på att allt är möjligt! Men också, -tro på Guds små beröringar, på att han alltid är nära. Kanske är det just dessa små aningar, knappt märkbara, som lyfter och bär genom dagen, som är de största miraklerna?

Jag vill att mitt liv ska vara äkta och genuint – att genom att vara den jag är får visa vem Gud är och där även det bräckliga och sköra får synas. Kanske är det just då som Guds kärlek och ljus tydligare kan reflekteras i mitt liv?

Make it happen. Det mesta i livet beror faktiskt på oss själva, om vi får det att hända eller inte… Som att söka in på en utbildning, byta jobb, boka en resa, bygga ett hus… skriva en dikt… Vi väljer vilken ”röst” vi vill lyssna på. Den som säger att vi inte kan, att vi inte har det som krävs eller vad ska andra tycka och tänka… och så låter vi oss begränsas. Eller så vågar vi anta utmaningen att tro på oss själva, att vi duger, att vi har nåt att ge och prova oss fram, gå ut på djupet, våga och se vad som händer…

Kanske behöver du just den här ”knuffen” idag ”make it happen!” Våga! För vi vet ju faktiskt inte förrän vi har provat. Låt dig inte begränsas. Jag tror att du skapades för så mycket mer än det du står i just nu!

Jag har de senaste dagarna befunnit mig på Solö, en ö i Roslagens skärgård, i den lilla stugan alldeles intill det glittrande havet som jag ibland får låna av goda vänner. Jag kom då att tänka på min skylt, som hänger ovanför köksfönstret hemma där det står ”Count your Blessings”. Jag kan verkligen räkna denna plats på Solö som en av mina välsignelser. Det har för mig varit en underbar och välbehövlig ”tillflytsort” under mina 11 år av sjukdom. Det har blivit platsen för en egen ”stilla retreat” som jag är så tacksam över. Jag bor ju själv nära havet nu, men detta är något annat – att få vara för mig själv med mina tankar och reflektioner. Jag tror ju på detta att ”genom stillhet blir ni starka” (Jes. 30).

Men vad är då en välsignelse och kan man verkligen räkna sina välsignelser?

Välsignelse betyder ”allt det goda som Gud ger oss”. Själva ordet kommer av det svenska ordet väl (det som är bra, gott) och signa, av latinska signere som betyder märka/teckna. Alltså; ”vara märkt av välgång”! En bön om välsignelse är också en bön om Guds nåd och beskydd, om hans närvaro och frid. Det handlar inte i första hand om kvantitet dvs mängd, prylar och pengar utan om kvalitet, sådant som ger glädje och välbefinnande.

Jag har otaliga välsignelser i mitt liv och jag tror att detta att ”räkna” sina välsignelser handlar om att bli medveten om och uppmärksam på allt det goda vi har runt omkring oss, att känna glädje och tacksamhet över det vi har. En annan skylt hemma hos mig, i bokhyllan säger ”When you love what you have, you have everything you need”. Känslan av att vara tillfreds är en stor välsignelse och för mig är den största välsignelsen att -hur livet än ter sig, kunna säga ”It is well with my soul”. Det kommer av känslan/vissheten om att vara helt omsluten av Guds nåd och beskydd, hans närvaro och frid och av att veta vem jag tillhör och vart jag är på väg.

”Det är Herrens nåd att det inte är ute med oss, att det inte är slut med hans barmhärtighet -den är ny varje morgon! Stor är din trofasthet. Herren är min del, det säger min själ, därför hoppas jag på honom. Herren är god mot dem som väntar på honom, mot den själ som söker honom. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från Herren”. (Klag. 3:22-26)

Jag vill uppmuntra dig att denna sommar söka stunder av stillhet vilket är gott för själen och som kan hjälpa dig att bli uppmärksam på dina välsignelser. Jag tror att du kommer att upptäcka att du har mer än vad du kanske tror!

Förra helgen var jag på något så spännande, annorlunda och inspirerande som en kurs i existentiellt skrivande. Vi fick många olika skrivövningar utifrån olika metoder; flödesskrivning på tid och mosaikskrivning, för att bara nämna några. Skrivande utifrån givna ramar men också fritt skrivande med inspiration hämtat direkt från naturen. Vi fick gå ut i de vackra omgivningarna vid havet i skärgården och samla detaljer/inspiration för att sedan skriva. Efteråt delade vi tankar och reflekterade över vad som väckts inom oss, hur vårt skrivande kan formas av våra upplevelser och erfarenheter och hur skrivande kan ha en läkande effekt.

Jag tänkte dela en text som jag skrev vid en s k flödesskrivning på 10 minuter. Vi fick en given början ”Om jag vore ett träd…” Sen skulle vi skriva i ett flöde utan uppehåll och utan att tänka efter, bara skriva det som kom till oss under 10 minuter. Detta blev mitt resultat;

Om jag vore ett träd skulle jag glädjas över när människor beundrade mina vackra blommor om våren och åt av min goda frukt på hösten. På sommaren skulle jag njuta av min grönska som gav skugga och rekreation till den som ville stanna upp en stund. Jag skulle bli ett med vinden och vaja mina grenar, sträcka mig mot solens värmande strålar och välkomna regnets svalka, för jag vet att det är både sol och regn som ger mig liv och mognad. Genom alla årstider skulle jag stå stadigt med mina rötter långt ner i markens djup. Mina årsringar skulle vittna om tidens gång, om stabilitet och förutsägbarhet. På vintern skulle jag se avskalad och lite trist ut, vindpinad och märkt av köld. Inte mycket att beundra eller att tillföra, men det skulle ändå vara jag. Jag vet att vila och återhämtning är en förutsättning för livskraft för att år efter år orka slå ut i full blom och ge frukt. Jag bär mina rötter, min stam och min krona med stolthet och älskar det sköra likväl som det sköna, allt samspelar och ger liv till den jag är.

Min reflektion; tänk att en beskrivning av ett träd kan innehålla livsvisdom – att tid för återhämtning leder till livskraft, och ha sådana likheter med oss människor – att vara märkt av tidens/livets gång, stå stadigt trots alla utmaningar, vara både vacker och trist men kunna vara stolt över att vara jag. Det var otroligt givande dagar som gav mersmak.

Kan du liksom jag känna dig vissen och grå som ett vinterträd ibland? Då vill jag säga till dig; lugn! det är okej, du behöver stå ut med både sol och regn och ge tid för vila -så att du kan slå ut i full blom och vara den du är tänkt att vara. Du har så mycket att ge, men du behöver också tillåta dig att ta emot och uppfyllas av sådant som ger dig livskraft.

…ute snöar det och inne sprakar brasan och det doftar gran, hyacint och julkakor. Jag älskar julen och allt som hör till och det finns alltid en risk att dras med i alla ”måsten” så att det känns stressigt istället för roligt. Jag behöver ibland påminna mig själv om varför vi firar Jul och fokusera på CHRIST i Christmas.

Gud som blev människa i form av ett litet barn som föddes i all enkelhet, i ett stall av alla ställen! och blev omhändertagen av två unga och oerfarna föräldrar. Kanske var det just för att vi skulle ha lättare att ta till oss Gud på det sättet, istället för en ståtlig kung med prakt och makt.

Christ our savior is born. Oss är en frälsare född. Han kom för att vara nära, mitt ibland oss. Tillgänglig. Det är stort! När vi tar till oss det – då kan vi känna Julfriden på riktigt. Då spelar det inte så stor roll om knäcken blev lite bränd eller om allt inte är skinande blankt. Julen är så mycket mer än så!

Jag vill önska dig en riktigt GOD JUL och det jag framförallt vill önska dig är en stilla natt/stund, där du får stanna upp och bara vara, omsluten i Guds kärleksfulla närhet. Låt den heliga natten få beröra dig och uppfylla dig med frid och hopp.

I söndags, den 2:a Advent, hade jag förmånen att få predika i vår kyrka. Mitt tema var ”Jesus kom för att ge liv, ljus och läkedom”. Låt mig här få återge några valda delar.

I Joh. 1:1 står det ”I begynnelsen var ordet (Jesus) och ordet var hos Gud och ordet var Gud…” I Kol. 1:17 står det om Jesus ”Han är till före allt och allt hålls samman genom honom” Och i Mika 5:2 i gamla testamentet finns en profetia (förutsägelse) om Messias ankomst där det beskrivs att ”Hans ursprung är före tiden…”

Vi ser alltså att Jesus inte blev till i samband med sin jordiska födelse, vilket kan vara lätt att tro så här i jultid. Men det var då han blev människa.

Joh. 1:14 ”Ordet blev kött och bodde bland oss”. Dvs Jesus blev människa, samtidigt som han var Gud. Det var så Gud visade sin kärlek till världen, genom att bli människa. Jesus är det största kärleksbeviset och den största gåva till oss. Han är anledningen till att vi firar Jul. Jesus föddes till jorden för att dö -för att rädda världen, dig och mig, från mörker och ondska till ett evigt liv i gemenskap med Gud. Jesus är vägen till Gud, han är sanningen om Gud och han är livet med Gud.

Jesus kom för att ge oss LIV.
I Joh. 10:10 säger Jesus att ”Jag har kommit för att ge liv och liv i överflöd”. Här handlar det inte om ett överflöd av materiella saker, utan om livet i dess överflödande fullhet av glädje och styrka för ande, själ och kropp. Ett genuint överflöd kommer från glädje och tacksamhet över det vi har. Att inte önska eller sträva efter det som världen påstår att vi behöver. Joh. 1:4 ”I honom var liv”. Här är ordet liv i betydelsen ”Guds överflödande och äkta liv, dvs själva kärnan och meningen med livet”. -Detta kom Jesus för att ge oss! Jesus säger i Joh. 6:35 ”Jag är livets bröd. Den som kommer till mig ska aldrig hungra och den som tror på mig ska aldrig någonsin törsta”. Jesus är källan med friskt vatten som ger vår ande och själ liv och vitalitet, som ger sann och äkta glädje och tillfredsställelse och en känsla av mening med livet. Och för den som tror slutar inte det jordiska livet i tomhet utan fortsätter i evighet på en plats där det inte finns mörker, lidande och bekymmer. Gud erbjuder oss ett framtidshopp.

Jesus kom för att ge LJUS.
I Joh. 1:9 läser vi ”Det sanna ljuset som ger ljus åt alla människor skulle nu komma in i världen” och vidare i Joh. 8:12 säger Jesus ”Jag är världens ljus. Den som följer mig ska inte vandra i mörkret utan ha livets ljus”. Och så, den välkända versen från Ps. 119:105 ”Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig”. Genom att hålla oss nära Jesus/ordet får vi ljus och vägledning på vår vandring genom livet. Ordet ger ljus.

Ordet ger också LÄKEDOM.
Ords. 4:20-22 ”Vänd ditt öra till mina ord, låt dem inte vika från din blick, bevara dem i ditt hjärtas djup för de är liv för den som finner dem och läkedom för hela hans kropp” I gamla testamentet finns många beskrivningar och profetior om Messias och några av de tecken som skulle följa/visa på att detta är Messias var ”Blinda ser, döva hör, lama går… fattiga får höra glädjens budskap” (Matt.11:5). Jesus helade sjuka och botade alla slags krämpor, men han visade också och kanske framförallt medlidande, förbarmande och tröst.

Ett av Jesu namn är ”Fridsfursten”. Han är kungen av frid! I Joh. 14:27 läser vi Jesu egna ord till oss ”Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Känn ingen oro och tappa inte modet”. Det världen ger är oro och modlöshet och ett ständigt jagande efter tillfälliga kickar av lycka och frid. Den frid som Jesus ger däremot är en varaktig, djupgående och läkande frid som ger lugn och ro i både sinne och själ oavsett våra omständigheter. Jag har varit inne på detta i tidigare blogginlägg (nr. 73) och beskrivit den frid som jag påtagligt upplever ”mitt i stormen”. Jag har valt att ta Jesus på orden när han säger ”Känn ingen oro! Min frid ger jag dig”

Den här Advents- och Jultiden vill jag verkligen önska dig den FRID som Jesus ger. Han vill läka ditt inre, vara ditt ljus i mörkret och ge dig av sitt överflödande liv.

I huvudentrén i Nya Karolinska sjukhuset (KS) där jag är rätt så ofta, finns ett café och restaurang som heter LIVET och det är verkligen här som livet pulserar i hjärtat av entrén. Det är ofta mycket folk som befinner sig här, som behöver ta sig en välbehövlig paus. Jag undrar alltid vad de gör här. Har de precis fått ett sjukdomsbesked? Ska de läggas in för vård eller har de precis blivit utskrivna? Är de tyngda av en nära anhörigs allvarliga tillstånd? Här lever man nära sjukdom och död, men också nära livet. En del kanske firar ett glädjande besked och är lättade över att ha blivit friska. Här finns också personal som kanske precis har opererat någon, eller sett en patient ta sitt sista andetag, en annan kanske precis har förlöst en bebis. I samma stund som någon dör här så föds en ny liten människa till världen. Här får allt plats och ryms -kris, sorg och glädje, som är en del av LIVET -både dess början och dess slut.

Vår svärdotter jobbar här på hjärtintensiven och mina tankar och böner går alltid till henne när jag är här. Ett så tufft och svårt jobb. För övrigt såg jag nyligen att KS har blivit rankat som Europas bästa sjukhus och har en 6:e plats av hela världens sjukhus (Newsweek 2023). Så det känns bra och tryggt att vara patient här.

Nyligen samtalade jag med en vän vars son är läkare och hon berättade att det händer att han går in på toaletten och böjer sina knän och ber om Guds hjälp och ledning i svåra situationer och får då ”Gudagivna tankar” hur han ska agera, som sedan visar sig vara rätt hantering. Läkarvetenskap i all ära, men den har sin begränsning. Guds hjälp och ledning däremot är utan gräns och är mer än vad vi människor själva kan tänka ut. Jag har själv erfarenhet av detta i mitt jobb inom socialtjänsten. Så många gånger som jag har gått in på toaletten inför ett möte/besök och bett om Guds hjälp och ledning. En fantastisk tillgång!

I Ords. 3:5 står det ”Förtrösta helhjärtat på Herren och lita inte på ditt eget förstånd”
Jag tror att Gud har skapat oss och vår fantastiska hjärna med all sin kapacitet. Självklart har vi förmågor och förstånd, som inte ska ringaktas, som vi ska bruka väl och vara tacksamma över. Men! våra tankar och vårt förstånd är begränsat och inte alltid att lita till då vi oftast inte har hela bilden av en situation. I svåra och obegripliga situationer får vi förtrösta helhjärtat på Gud -som har hela bilden.

I Fil. 4:13 står det ”Allt förmår jag genom honom som ger mig kraft”
Wow! Så stort! När min ork, förmåga och förstånd är uttömt, då tar Guds kraft vid.

I 5 Mos. 30 (v 11-20) talar Gud om för Israels folk att de har ett val, de kan välja mellan liv och välsignelse/det goda, eller död och förbannelse/det onda.
v. 19 ”Jag har idag låtit dig välja mellan liv och död, välsignelse och förbannelse. Välj livet så att du och dina efterkommande får leva. Älska Herren din Gud, lyd honom och håll dig till honom, så ska han ge dig liv…”

Vaddå? Ska jag underordna mig och lyda Gud? Känns inte det lite väl förlegat i detta individualiserade samhälle där jag är mig själv nog, fri och oberoende… Här får man naturligtvis tänka och tycka som man vill, men jag för min del tror att när jag ger upp mitt eget och överlämnar mig till Gud så blir jag inte vingklippt och begränsad i mina möjligheter – utan tvärtom – jag får LIV och större frihet och tillgång till Guds kraft. Jag överlåter mig till Gud som är så mycket större än mig, som har allt som jag behöver och ger förbehållslöst OCH som gör mer än jag kan tänka…

I Ef. 3:20-21 står det ”Låt oss därför ära Gud, som verkar i oss med sin kraft och kan göra långt mer än vi någonsin kan be om eller tänka oss”

En sån Gud väljer jag att följa och hålla mig till och kan därmed leva mitt liv i välsignelse och utan rädsla. Vet du att det sägs att det står ”var inte rädd” 365 gånger i bibeln. En gång för varje dag hela året om alltså – oavsett kris, sorg eller glädje. Ta med dig den tanken idag.

Jag vet inte om det är åldern eller det faktum att jag detta år fått 3 inbjudningar till Liberia, som gör att längtan inom mig växer sig större och starkare att få åka dit, till mitt födelseland. Det är ju inte mitt biologiska ursprung, men det är där mitt liv började och det som formade mig mina första levnadsår.

För 10 år sen, precis innan jag blev sjuk första gången i cancer, började min man prata om att vi skulle åka till Liberia. Jag tyckte att det skulle vara jätteroligt, men det var han som var ”mer på”, jag tror till och med att han kollade upp biljettpriser. Bara några månader senare fick jag min diagnos och det var inte längre aktuellt med en resa till Afrika.

Nu under sommarsemestern åkte min syster och jag och våra män på en liten roadtrip till Småland och Skåne. I Skåne hälsade vi på vår liberianska barnflicka som vi hade för 50 år sen i Liberia. Jag har egentligen inga minnen av henne då jag var så liten, men på nåt sätt minns jag ändå hennes kärlek och värme. Hon är bosatt i Sverige sen många år tillbaka och jag och min familj och mina föräldrar har träffat henne här tidigare. Vilket kärt återseende det blev och hon bjöd oss på liberiansk palmbutter (en kycklinggryta) med ris. Hon är snart 70 år och längtar efter att få flytta tillbaka till Liberia. Hon sa till oss att då måste vi komma och hälsa på henne!

Detta blev min 3:e inbjudan till Liberia detta år! Ni minns, jag berättade om paret som besökte våra goda vänner i början av året. De kom från samma lilla by där jag föddes och har nyligen flyttat tillbaka till Liberia efter flera år i USA. De sa ”Ni måste komma och hälsa på oss!” I maj hade vi besök av en god vän till familjen som har besökt oss flera gånger i Sverige. Hon har en spännande livshistoria och har bland annat utbildat sig till läkare i Ryssland och driver nu en kvinnoklinik; ”Healthy women Healthy Liberia” där hon gör en enorm insats för kvinnor och barn i behov av vård. Hos henne har vi en stående inbjudan att komma och hälsa på. Hon sa att den bästa tiden att komma är i mars/april då det inte är så varmt och då ananasen är som godast!

Så, dessa inbjudningar gör att ett besök till Liberia nu är något som ligger högt upp på vår ”to-do-list”. Tanken och viljan har funnits där länge, men nu kommer vi att planera för att genomföra det ”God willing” som liberianarna säger (om Gud vill kommer det att ske).

Ett annat mål som ligger högt upp är en resa till USA. Det är nu 5 år sen vi var där sist. Det året (2018) blev det faktiskt 2 resor inom loppet av några månader. Vi var först i USA på sommaren då min systerson gifte sig och på hösten fick vi förmånen att resa till Burkina Faso i Västafrika (se inlägg nr. 5). Sen kom pandemin och sen blev jag sjuk, så lusten att resa har inte funnits där, förrän nu! Nu börjar den komma smygande och det känns så bra och spännande.

Jag minns att det var en av de första sakerna som min läkare sa till oss när jag fick min MBC-diagnos, att jag i stort sett skulle kunna ”leva som vanligt” och kunna åka på resor. Han ville att vi skulle veta att en allvarlig och kronisk sjukdom inte behöver innebära slutet på ett aktivt och roligt liv.

Jag har en skylt här hemma som det står ”Do more of what makes you happy” och på anslagstavlan på jobbet hänger en lapp som säger liknande men på svenska ”Ta reda på vad som gör dig glad och se till att det får gott om utrymmer i ditt liv”

Sen jag blev sjuk nu igen har detta blivit så mycket mer viktigt för mig. Livet passerar så fort och det är mycket vi behöver ta hänsyn till och anpassa oss efter och det är lätt att skjuta upp saker till ”sen”…

Att ha mål (som inte behöver vara stora, ambitiösa och kostsamma) och planera in roliga saker att längta till och se fram emot, ökar ens välbefinnande och ger en bra motvikt åt det i livet som är svårt, jobbigt och kämpigt.

Vad gör dig glad? Se till att planera in det och ha det att se fram emot nu till hösten!

Ni som besökte oss där vi bodde förut vet att det också var en idyllisk plats där vi trivdes väldigt bra. Det är märkligt hur man efter närmare 25 år på en plats kan flytta därifrån utan att sakna det alls! Det fick mig att tänka på en berättelse som jag hörde talas om, om en familj vars hus brann ner. Föräldrarna var förtvivlade och ropade ”Åh nej, vårt hem! Vårt hem är förstört” Då sa det lilla barnet ”Men vi har redan ett hem, vi behöver bara ett annat hus att stoppa det i!” Så klokt och så sant! De hade varandra och därmed ett hem som behövde ett nytt hus.

Vi har landat väl på vår nya plats och trivs fantastiskt bra. Det är verkligen vår idyll trots att det just nu mest ser ut som en byggarbetsplats utanför. Det är många projekt som kvarstår innan det kan börja likna en trädgård, men vi njuter i fulla drag av att vara här.

Jag tror inte att jag är ensam om att tycka att sommaren kom av sig tvärt. Efter flera veckors högtryck och värme blev det plötsligt lågtryck med ihållande regn och blåst. Men visst kan det vända igen och bli en skön sensommar. Jag för min del klarar inte av när solen ligger på och det blir för varmt. Ni som har följt min historia vet att jag vid den första omgången av strålbehandling (2014) drabbades av 2:a gradens brännskada på bröstkorgen och efter det har huden där varit extra känslig, särskilt de första åren efteråt. Men nu med pågående behandling är jag extra skör. Hela sommaren har jag haft utslag och klåda som inte har velat läka utan som blivit allt sämre.

I kontakt med min kontaktsjuksköterska på KS i veckan bestämdes det att jag skulle avbryta medicineringen (jag hade 4 dagar kvar av denna 3 veckorsperiod) då klådan är en biverkan av medicinen. Jag fick också tid till läkare några dagar senare.

Så jag har välkomnat regnet! En annan fördel med regnet är ju att det blir mycket svamp i skogen. Häromdagen gick jag ut, precis utanför vårt hus och in i skogen och hittade massor av kantareller. Samma skog som i våras gav oss ett hav av vitsippor och liljekonvaljer ger oss nu kantareller. Jag bara älskar att bo just här! Den här sommaren har vi mest haft hemester, alltså semester hemma. Vi har haft besök av vår amerikanska familj och det var intensiva men roliga och härliga veckor vi fick tillsammans. Jag minns, bland annat, den där kvällen närmare midnatt, vi hade suttit och spelat sällskapsspel allihopa, det var fortfarande ljust ute och väldigt varmt. Vi bestämde oss för att gå ner till ”vår” klippa (ca 100 meter från vårt hus) och ta oss ett dopp. Det var helt ljuvligt!

I vår hall hänger en tavla som det står ”Don´t dream your life, live your dream”. Det är också en fotoram och i den finns ett foto på en soluppgång vid vattnet alldeles vid vår tomt. Det fotot togs innan vi ens hade börjat bygga. Vi hade tomten och var här med vår husvagn. Vi gick upp tidigt en morgon och ner till vattnet för att se soluppgången. Det blev liksom symbolen för inte bara en ny dag utan för en ny spännande framtid.

Vi lever vår dröm! och dessutom har vi ett fantastiskt bageri inom 5 minuters promenadavstånd. Imorse (söndag) gick maken dit och köpte färskt nybakat bröd till frukost!

Det är härligt att drömma! En dröm kan ju vara lite luddig och slår inte alltid in. Ett mål däremot är mer konkret och genomförbart. Som när vi väl fick chansen och slog till och köpte denna tomt, då blev målet att skapa en idyll; en skön och fridfull plats för rekreation -både för oss själva och för andra. Hemmet hade vi ju redan med oss från den förra platsen, som nu bara bytte hus!

Den här sommaren har jag identifierat några andra mål, som jag ska berätta om nästa gång. Ni minns Amazonakvinnan i mig, med behov av nya mål…!

Men nu ska jag gå och göra kantarelltoast till kvällsmat!