Jag har mycket i mitt liv som jag är tacksam för, bland annat för vårt fina hus som blev så bra och som vi har bott i i precis 1 år nu. Jag är också så tacksam att jag klarar av att jobba 50 %. Det var ett mål som jag hade för 1 år sen, då jag inte visste om jag någonsin skulle kunna jobba alls igen.
Det finns studier gjorda bland annat vid Harvard Medical School i USA som visar att tacksamhet är ett bra botemedel mot känslor som avund och besvikelse. Att uttrycka sin tacksamhet över det man har, skapar glädje och en känsla av välbefinnande. Enligt forskningen så leder tacksamhet till bättre relationer, bättre psykisk hälsa och minskad stress. Du blir mindre aggressiv, sover bättre och får en bättre självkänsla. (Pernilla Eklund, Soultools /ByEmmaLena) Att skifta fokus från det vi inte har, det som skapar frustration och besvikelse till det vi faktiskt har och kunna uppskatta det, leder till ett bättre mående.
Alla har vi sämre dagar då vi känner av det som inte är så bra eller lätt och det är okej! Det handlar inte om att bortse från eller förminska de jobbiga känslorna som vi kämpar med och sätta på sig en glättig fasad av att vara tacksam. Tacksamhet är ett val och inte en känsla. Det räcker med att du vet att du uppskattar vissa saker i ditt liv. Det kommer att göra skillnad om du tänker på vad du har runt omkring dig som du uppskattar. Men det är också bra att i ord uttrycka vår tacksamhet och vad vi uppskattar, till Gud, till familj, vänner och kollegor. Det skapar ”ringar på vattnet” -det blir en positiv effekt som sprider sig.
Bibeln är full av uppmaningar att vara tacksam, att uttrycka sitt tack. Så bibliska principer och nycklar för ett ökat välmående fanns långt före dagens forskningsresultat! Men, det här med att vi ska tacka för våra svagheter (som jag avslutade det senaste inlägget med) där går väl ändå gränsen…?! Det kan väl inte vara meningen, eller… ?
I 2 Kor. 12:7-10 kan vi läsa om hur Paulus (brevets författare) berättar om en tagg som ständigt sticker honom och att han har bett Gud ta bort den. Då har han fått till svar ”Min nåd är allt du behöver. Ju svagare du är, desto mer kan min kraft verka”. Paulus säger ”Därför vill jag skryta över min svaghet för på grund av den kan kraften från Kristus verka i mig… När jag är svag då är jag stark”.
Därför är det faktiskt både möjligt och rimligt att tacka för svaghet -för i min svaghet blir Guds kraft i mig större och mer påtaglig. Eftersom jag vet att Guds kraft är så mycket bättre än min egen så vill jag ju ha mer av Guds kraft i mitt liv.
Det finns en gammal psalmsång som heter ”Tack min Gud…” och en av verserna börjar så här ”Tack för rosorna vid vägen, tack för törnen ibland dem…” Kanske är det så att vi behöver lite törnen och taggar ibland för att verkligen se och uppskatta de vackra rosorna som livet ger? Att rosor har taggar är ett skydd mot exempelvis växtätande djur. Tänk om det är så att ”våra taggar” som vi tycker stör och sticker oss faktiskt är ett skydd mot att inte hamna i sådant som är värre för oss? och som liksom håller oss ödmjuka och beroende av Gud? -Han som vet vad som bäst för oss och som vill att vi ska lita på honom. Han som håller ett stadigt grepp om oss -om vi tillåter att han är vårt skydd och vår styrka.
Jag tackar inte Gud för att jag har cancer, men för möjligheten att se och njuta av ”livets rosor” som jag uppskattar så mycket mer nu än innan jag blev sjuk. Jag väljer att tacka Gud under livets alla omständigheter, för när jag är svag då är jag stark -på grund av att Guds kraft är i mig, bär och håller mig uppe.
Finda72 