När jag var på den kreativa retreaten var temat för helgen Jesu ord ”Jag är med er alla dagar” (Matt. 28:20). I bibeln finns inget löfte om ett problemfritt liv utan sorg och smärta, utan tristess och besvikelse. Men, det finns löfte om att Gud är med oss alla dagar, dvs ALLTID.
I Jos. 1:9 står det ”Var stark och frimodig/modig… Var inte rädd eller förfärad för Herren din Gud är med dig…” I somras hörde jag en predikan utifrån Jos. kap1 och det hebreiska ordet för stark (och modig) är Chazaq. Det har fastnat hos mig och jag intalar mig själv ibland att ”jag är chazaq” och det blev en bibelsida om detta som jag skapade under retreaten; Chazaq -be strong and courageous. God is with you always.
Med en allvarlig och kronisk cancersjukdom känner jag mig oftast allt annat än stark och modig. Men med vissheten om att jag inte går ensam utan att Gud alltid är med mig, får jag styrka och mod.
Det här fick mig att tänka på ett tillfälle när min äldsta son var 4 år. Han hade alltid sitt lilla svärd i skumgummi med sig och kände sig då stark och modig. (Vi vuxna skulle ibland behöva vara lite som en 4-åring!) En dag när vi kom hem från jobb och dagmamma hörde vi ett konstigt ljud från köket och barnen såg att jag stelnande till och blev rädd. Då steg min 4-åring fram och ställde sig framför mig med svärdet i högsta hugg och sa ”Var inte orolig mamma, jag ska skydda dig!” Det visade sig att det var en fågel som hade kommit in och flög runt, desperat för att hitta ut.
Min 4-åring var chazaq -han kände sig stark och modig med sitt svärd. I Efesierbrevet kap 6 står det att vi kan ikläda oss Guds vapenrustning som skydd mot det onda, där svärdet symboliserar Guds ord.
I Josua kapitel 1 säger Gud vidare ”Jag ska inte lämna dig eller överge dig”. Guds närvaro i mitt liv beror inte på mig, om jag är ”lyckad”, har en stark tro eller alltid tar tid för Gud i bön och bibelläsning. Gud är inte mer eller mindre med mig. HAN ÄR ALLTID MED MIG. Han överger mig inte om jag misslyckas eller tvivlar eller vänder mig bort från honom. Jag kan ha sådana perioder i mitt liv då jag känner mig långt från Gud men det betyder inte att Gud har lämnat mig eller inte bryr sig om mig. Han står kvar! som den fasta klippan, trygg och beständig oavsett väderlek.
Vi kan välja, att ha Gud som någon som vi vet finns där utan att ha någon direktkontakt med. Eller så kan vi välja att interagera och kommunicera med Gud i vår vardag och dela vårt liv och inre med, i både med- och motgång. Att leva i Guds närvaro på det viset blir mer påtagligt och framför allt mer spännande och roligt. Vad jag försöker säga är att Gud är alltid med oss, men det är upp till oss hur vår relation ser ut. Gud tränger sig inte på eller propsar på vår uppmärksamhet.
I Jak. 4:8 står det ”Närma er Gud så skall han närma sig er”. Vi behöver ta initiativ till en djupare och mer innerlig närhet till Gud. När vi inser vårt behov av Guds närhet och hungrar efter hans ord för att bli mätta/tillfredsställda då ger Gud av sitt överflödande liv. Då blir Gud någon som inte ”bara är med oss” utan som mättar oss med sitt goda, som hjälper oss i detaljerna i vår vardag, som skyddar oss och får oss att känna oss starka och modiga.
Finda72 