En dal brukar vara en bild för när livet är mörkt och dystert medan berg förknippas med det som är ljust och vackert. Det handlar om livets olika omständigheter, det går upp och ner för oss alla.
Ps 23 är en välkänd psalm i bibeln som har skänkt och skänker tröst åt många genom livet. Där står det ”om jag än vandrar i den mörkaste dal / dödskuggans dal (annan översättning) är jag inte rädd för du (Gud) är med mig…” Här kommer jag också att tänka på ett annat välkänt bibelord från Ps 119 ”Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig”. När vi håller oss nära och läser Guds ord (bibeln) blir det som en lyktas sken framför oss på vår stig. Ingen strålkastare som lyser upp ett helt område, utan en lykta som gör att vi ser precis det som är framför våra fötter, ett steg i taget, det är allt vi behöver se när vi litar på att Gud är med oss!
Här där jag sitter just nu i mitt nya hus och tittar ut, inser jag att vi bor i en dal! Nu när det inte är några löv på träden ser jag tydligt att vi bor vid foten av ett berg; Kasberget heter det, inte särskilt stort men ändå. Vi bor nedanför som i en liten sänka på en åkermark och med 100 meter till vattnet; Prästfjärden som också syns tydligare nu när det inte är löv på träden. Trots det bruna och gråa, som det är så här i november, så är det vackert! Överlag tycker jag, när jag ser bilder från en dal, att det ofta är vackert och frodigt med grönska och vattendrag. Så lite missvisande tycker jag att det är att dalen fått bilden som det mörka och dystra… Men jag förstår att det är själva utsikten som det syftas på när det beskrivs som berg eller dal i våra liv. På berget har man utsikt och ser långt och tydligt men i dalen är utsikten begränsad med mörka skuggor och det kan vara svårt att se en utväg. Så nu befinner jag mig alltså både bildligt och faktiskt i dalen och jag förundras över hur vackert det är!
När vi förra veckan fick besked om att min cancerbehandling tar bra och gör att tumör och metastaser minskar, då var det som att vi hållit andan i 2 veckor och då kunde pusta ut -en sån skön känsla! Jag får rätt behandling och det ens utan särskilt svåra biverkningar. Dessutom sa min läkare att jag får den lägsta nivån av behandling, vilket innebär att det finns mycket mer att ta av om det skulle behövas. Men just nu räcker det gott och väl!
Jag tror på det som står i Rom. 8:28 ”För den som älskar Gud samverkar allt till det bästa”. Forskning och nya läkemedel samverkar med våra böner om helande. Jag tror på helande, att Gud som är miraklernas Gud kan göra mig helt frisk, men jag är också helt lugn och trygg med att mina livsdagar är uppskrivna i ”livets bok” och medan jag vandrar i dalen väljer jag att se allt det vackra och sköna jag har runt omkring och tar ett steg i taget, förvissad om att Gud är med, som han har lovat!
Nu kommer jag att ta ett litet uppehåll i bloggskrivandet. Jag ska boa in mig i nya huset och fira Advent, Jul och Nyår. Så hörs vi igen in på det nya året 2023 och tills dess så önskar jag er alla en fin Adventstid, en god och skön Julhelg och ett riktigt gott och välsignat nytt år! Glöm inte att ”Jesus is the reason for the season”. Tomtar, pynt, julklappar, mat och bak är mysigt och hör till, men det viktigaste är att vi stannar upp och reflekterar över varför vi firar Jul -då infinner sig Julfriden!
Finda72 