Sedan jag skrev sist har jag fyllt 50 år och det är ju förstås en ”milstolpe” i livet, som för många kan kännas jobbig, men som för mig, med 2 omgångar med cancer, känns fantastiskt -att få fylla år och fira LIVET!!
För 50 år sen föddes jag av min modiga mamma, som i 8:e månaden gav sig iväg för första gången till Afrika med man och 2 barn, utan att veta vad som väntade, men med ett överlåtet hjärta till Gud och en beslutsamhet att följa hans väg för hennes liv.
Min barndom var både spännande och trygg, med inslag av vilda djur, som exempelvis giftiga ormar, änglabesök (se inlägg nr. 57), bad och lek vid havet, bananer, mango, avokado och ananas i trädgården, en otäck militärkupp med utegångsförbud som följd, en amerikansk skola och en underbar kyrka med rytmer och sång som bara afrikaner kan, som trots svårigheter präglades av glädje och värme. Detta var min uppväxt och att sedan komma till ”stela” och kalla Sverige var en rejäl omställning!
Min tonårstid var förhållandevis lugn trots en del flyttar inom Sverige. Jag hade blivit anpassningsbar! Redan som 16-åring fann jag mitt livs kärlek och i höstas (2021) firade vi 30 år som gifta. Vi har 4 fantastiska barn och vårt första barnbarn på väg! ❤
Efter nästan 20 år i vårt fina stora hus (som mannen byggde), som gett oss så många fina och härliga familjeminnen, men också minnen märkta av sjukdom, var det dags att dra upp ”tältpinnarna” och fullfölja en gemensam dröm – att bygga och bo nära vatten. För 5 år sen (2017) köpte vi en sjönära tomt och för 2 år sen (2020) började det spännande bygget.
Vi lever mitt i vår dröm! Livet är fantastiskt och spännande och vi har så mycket roligt att se fram emot. Ni som följt min blogg vet att min livshållning efter perioder av sjukdom är att ta en dag i taget ”Mitt liv vilar i Jesu händer och hur det än är tar jag en dag i sänder”.
Livet är skört och kan förändras på ett ögonblick, det vet vi, men det ska inte få hindra oss från att leva fullt ut och fortsätta att drömma stort.
”… vi kan resa oss, och din vind Gud, den fyller oss med mod, vi har frihet att drömma stort…
Dit du går går också vi Gud, där du är vill vi också vara nu. Led oss fram på dina vägar vidare…”
(sång skriven av Ellen Vingren m. fl.)