55 Guds kärlek driver ut rädslan

Vilken märklig tid vi lever i just nu, med ett virus som lamslår hela världen och som leder till så stora konsekvenser inom allt från ekonomi till events.

För egen del påverkar det mig främst privat (ännu inte så mycket på jobbet förutom färre fysiska möten och mer hemarbete, men då jag har två gymnasieungdomar hemma från skolan åker jag hellre till kontoret där jag får mer arbetsro!) Men privat kommer det att bli en stor skillnad nu framförallt på söndagarna då det tillåtna maxantal för sammankomster är 50 personer och vi därmed inte kan ha gudstjänster. Det känns väldigt konstigt och trist. Däremot produceras gudstjänster och predikningar som aldrig förr i sociala medier som Facebook och Youtube, så det behöver man inte klara sig utan!

Jag är så stolt över min församling som var en av de första att kontakta kommunen med förslag att hjälpa de drabbade, så nu kommer vi bl a att bistå framför allt de äldre i kommunen med att handla åt dem.

En annan begränsning är också att inte kunna träffa mina föräldrar på samma sätt som för några veckor sen var en självklarhet. Jag är så glad över att min syster, som var här på besök från USA för en månad sen, kom som hon gjorde. Vi var mycket tillsammans med våra föräldrar och gjorde olika utflykter, och vi åkte ner till Småland och hälsade på kusiner och vår faster, något som vi inte hade kunnat göra nu! Hon hann också åka hem innan flygen ställdes in och gränserna stängdes. Så perfekt tajming!

I helgen, då jag satt med underbar utsikt över havet i den lilla stugan på Solö (som jag skrivit om tidigare) kändes alla bekymmer kopplade till coronaviruset väldigt långt borta och jag uppfylldes av lugn och frid och jag fick tanka ny energi och nytt mod.

I ett meddelande till hela avdelningen på jobbet skrev min avdelningschef och uppmanade oss att söka lugn i mindfulness. Det är uppenbart att denna kaosliknande och osäkra situation skapar oro och rädsla och vi människor har behov av att söka något att hålla fast vid, som ger ro, hopp och tro på framtiden.

Själv lyssnar jag just nu på Pingsts nyutgivna lovsångsalbum (finns på spotify) och jag vill dela några textrader här;

”Du min Gud du är mycket större än alla bekymmer som ligger i framtiden. För du är min Gud, ja du har lovat mig jag är inte ensam, du går med!
… Du finns i min framtid jag litar på det du sagt och rädslan har ingen makt, din kärlek förändrar allt”

I 1 Joh. 4: 18 står det ”Det finns ingen rädsla i kärleken, utan den fullkomliga kärleken (Gud) driver ut rädslan”

Jag väljer att låta mig uppfyllas och omslutas av Guds kärlek och kan därmed vara helt utan rädsla. I hans närhet får inte rädslan något utrymme!