39 Dimgrå höst

Okategoriserade 1 minut

Några veckor efter operation var det dags för nästa steg i behandlingen; en ny omgång med cytostatika/ cellgiftsbehandling, men denna gång i tablettform (Xeloda) som jag skulle ta med några veckors intervall, sammanlagt under 18 veckor, m a o hela hösten fram till Jul.

Hela hösten var för mig som en grå dimma. Jag orkade knappt föra några anteckningar alls. Jag hade besvär med en envis hosta som inte gav sig trots receptbelagd hostmedicin. Mitt immunförsvar var väldigt lågt och jag var ofta förkyld. Jag hade också mycket värk i lederna, framförallt i händer, knän och fötter och jag kände mig trött och orkeslös hela tiden.

Det som höll mig uppe och som jag hade att se fram emot var att min andra syster, som också bor i USA skulle komma på besök under Nyår och ett par veckor in på det nya året. Hon hade fått lite extra ledigt för att besöka en sjuk nära anhörig.

Jag fick alltså förmånen att få ha min ena syster här i början av året och min andra syster här i slutet av året! Jag älskar mina systrar ❤ Trots att vi bor långt ifrån varann och inte träffas så ofta står vi nära varann och finns alltid där för varann.

Den 20 december firade vi vår son som fyllde 20 år med stort kalas. Den 22 december tog jag min sista tablett och därefter firade vi Jul, med lite mer fokus på vad som är det viktigaste och skalade bort en hel del annat, och hade en fin och mysig Julhelg trots att jag var trött.

Profilbild för Okänd

Publicerad av finda72

Kul att du har hittat hit! Här vill jag dela med mig av livet -i både dess med-och motgång. Jag kallar bloggen Finda72 av den enkla anledningen att jag heter Finda i mellannamn och är född 1972. Finda är ett afrikanskt namn som betyder ”tredje flickan” på det stamspråk i den lilla byn i Liberia där jag föddes. Den här bloggen handlar om att få besked om bröstcancer två gånger på fyra år, om att genomgå tuffa behandlingar och om att bli frisk men ändå vara patient… Och så, 5 år efter andra omgången bröstcancer få diagnosen MBC metastaserad (spridd) bröstcancer, vilket innebär kronisk cancer med behov av behandling resten av livet. Men att trots det känna hopp och glädjas över det goda som livet ger. Den handlar om min Gudstro och vad den betyder för mig, hur den har varit och är mitt säkra fäste, mitt ankare när livet har stormat som mest. Hoppas du vill följa med!

Publicerat

Lämna en kommentar