37 Operation

En ljummen sommarkväll, den 23 juli 2017, checkades jag in på patienthotellet på KS, inför operation morgonen därpå. Jag hade återhämtat mig väl efter cellgiftsbehandlingen och uttorkningen och hade precis haft en underbar vecka vid havet i Hållnäs, vid Upplandskusten tillsammans med familjen.

Jag kände mig redo för detta nästa steg i behandlingen/processen att bli frisk -även fast inga garantier finns, så är ändå operation och borttagning av tumören ett viktigt steg i den riktningen. Jag kände mig lugn och sov gott den natten. Jag vaknade tidigt morgonen därpå och duschade med den speciella operationstvålen och gick ner till kirurgavdelningen där jag på fastande mage fick invänta min tur. Efter ett förberedande samtal med kirurgen fick jag vänta ytterligare en stund innan jag fördes in på narkosavdelningen där jag sövdes.

Själva operationsingreppet kallas mastektomi, dvs borttagande av hela bröstet samt lymfkörtlar i armhålan. Efter uppvak fick jag komma till en vårdavdelning. Jag minns att jag var trött och medtagen, men kirurgen var nöjd, allt hade gått bra.

Att förlora det andra bröstet kändes ungefär som att tappa håret en andra gång, det kändes inte lika drastiskt och hemskt som första gången. På något sätt kanske det är så att när man har varit med om det en gång tidigare så blir det lite lättare en andra gång? Man har en beredskap för hur det här känns. I alla fall var det så för mig. Jag hade redan före denna operation bestämt mig för att en dag göra en rekonstruktion av båda brösten.

En sång som jag lyssnade mycket på under den här tiden;
Du mitt hopp (Ida Möller)

När allting kommer kring, när stormar sveper in, jag finner ro i dig Jesus. När svårigheter tär, jag vet att du är här, du bär igenom allt.
Du mitt hopp igenom allt, i din famn har jag min styrka, i din hand ger jag mitt hjärta nu, bara hos dig jag vilar ut.
När vägen ligger dold, jag väljer dig ändå, du leder mina steg och i den mörka dal när själen lider kval, ditt ljus ska lysa klart.
Du mitt hopp igenom allt, i din famn har jag min styrka, i din hand ger jag mitt hjärta nu, bara hos dig jag vilar ut.
I varje prövning, varje storm förtröstar jag på dig, att nåden bär mig hem. När jag är svag så är du stark, mitt hopp igenom allt Jesus, du gör allting nytt…

Lämna en kommentar