13 Tillsammans ska vi klara det!

Att berätta för barnen var det allra svåraste. De var alla i känsliga åldrar (17,16,11 och 10) och reagerade på olika sätt. Vi valde att samla dem alla i soffan och berätta precis som det var. Jag hade fått cancer och skulle behöva opereras och sedan få behandling/stark medicin som skulle göra att jag mådde dåligt, men som skulle göra att jag blev frisk. För några av barnen kom en reaktion direkt, för andra kom det lite senare. Vi pratade med dem var och en enskilt också förstås, och försökte ta hand om reaktionerna allt efter som de kom.

Vi var en familj i kris men vi upplevde stort stöd från släkt och vänner och vi kände oss burna av vissheten att många bad för oss.

Vi gladdes åt att kunna åka till Grekland och vi hade, trots omständigheterna, en underbar och avkopplande vecka på Kreta. Vi badade, solade, gjorde utflykter, åt god mat, spelade spel tillsammans och hade det mysigt. Jag tror att vi där och då lärde oss att uppskatta varandra ännu mer och att inte ta varandra för givet. Vi kom hem stärkta med en känsla av att vi tillsammans som familj och tillsammans med Gud skulle klara av vad som än väntade.

Innan det var dags för operation hann vi med en resa ner till Småland också och mina föräldrars sommaridyll, sommarstugan i den lilla byn där min pappa är född och uppvuxen, där vi tillbringat så många somrar. Både jag som barn men också våra barn. Under våra år i Liberia var det detta som var vår bas och trygga plats i Sverige när vi hälsade på. Tillsammans med mina föräldrar åkte vi på en dagsutflykt ner till Båstad i Skåne och hälsade där på min gamla barnflicka från Liberia. Hon bor sedan flera år i Sverige och vi tog tillfället i akt att hälsa på henne. Vilket fantastiskt möte det blev och hon berättade om sitt livsöde där hon tvingats fly från kriget i Liberia själv med små barn. Hennes man hade blivit dödad i kriget. Men hon utstrålade en sådan glädje och värme och hennes starka tro på en god Gud som är med genom allt gick inte att ta miste på.

Efter en härlig semester med mycket sol, bad, vila och roliga och givande utflykter kände jag mig redo för operation.

Några (av många!) bibelord som hjälpte mig genom denna tid;

Jag håller mig tätt intill dig Gud, din hand ger mig stöd (Ps 63)

Genom lugn och tillit vinner ni styrka / Genom stillhet och förtröstan blir ni starka (Jes. 30)

Var inte rädd, jag är med dig! ängslas inte, jag är din Gud. Jag ger dig styrka och hjälper dig (Jes. 41)

Min kropp och mitt mod må svika, men jag har Gud, han är min klippa för evigt (Ps 73)